| Detta är Latte - ett snack med vårt nästa stjärnskott |
 En gång Surfsveriges kanske kaxigaste rookie - nu en av våra hetaste surfare. Vi möttes upp i Costa Rica för att ta ett snack om livet som surfare, vägen dit och framtiden. Det är dags för alla att lära känna Tim Latte. Våren 2004 befann jag mig på surfshopen Rockaway Beach i Stockholm och invigningen av deras samarbete med ett stort surfmärke. Förutom de gamla vanliga fejorna på sådana här tillställningar hade en hel del nykomlingar hittat dit. Runt i lokalen sprang bland annat en Emil i Lönneberga-liknande figur runt och bad om autografer av utvalda medlemmar av crowden. Det lös i ögonen på honom när jag gav min första och enda autograf som dåvarande svensk mästare. Den här unge mannen hade bara ett mål i sinnet, han skulle själv bli surfare och verkade redan då vara villig att satsa allt på en framtida karriär inom sporten. Det var mitt första möte med Timothy Latte. 
Stolt autografjägare visar upp kvällens skörd. Rockaway Beach, Stockholm 2004. Foto: Petter Carlweitz
På knappt 5 år har Tim vuxit upp till en av Sveriges främste tävlingssurfare och vi har alla sett hans talang och målmedvetenhet återspeglas i såväl svenska som internationella sammanhang. Han var den som gjorde bäst ifrån sig av svenskarna i Landslaget på VM i Portugal förra året och han har redan lyckats surfa sig till en finalplats i årets Volcom Qualifing Series på sin nuvarande hemvist i Portugal. Jag mötte upp med Tim i Santa Teresa på den Costa Ricanska Stillahavskusten där han spenderade jullovet med sin familj. En solig eftermiddag satte vi oss ner för att ta ett snack om livet som surfare, vägen dit och funderingar om framtiden. Det var dags för alla att lära känna Latte. Berätta om hur du upptäckte surfing och din första tid i vågorna. Jag började snowboarda när jag var 6 ungefär och skata när jag var 10. Jag höll på med simning på den tiden. Vattensporter var liksom min grej eftersom jag hatade lagsporter - det är det värsta jag vet! Jag tycker om att göra saker själv istället, det är mycket roligare så. Första gången jag såg någon surfa var i Phuket i Thailand när jag var 8 år. Farsan hyrde en bodyboard till mig och jag tog mina första vågor. När jag var 12 åkte vi till Fuerteventura. Där hyrde vi en riktig bräda och jag stod upp på första försöket. Playa de la Pared på södra delen av ön. Satte mitt första trick samma dag; switchstance! Efter det kom jag hem med blödande rash på magen och var så jävla hooked! Jag tog broschyrer med surfare och började ritade av dem. Sen när jag kom hem till Sverige gick jag till Rockaway och köpte en helvit 6'8”a Pintail Gun av Jonas som kostade 1500 spänn. Tung som fan var den! Det var 2004. Sen drog vi till Brasilien i 2 veckor på sportlovet. Där fick jag en till bräda av en pårökt shaper, en Swallowtail 6'4”a. Farsan och jag hyrde en Dune Buggy som vi åkte runt på stränderna med och surfade. Där fick jag även min första surfskada. Jag åkte ner i sandbotten med facet före och skalade av skinnet hela vägen från pannan, över näsan och läpparna ner på hakan. Jag kom upp blödande med sand i hela käften och såg ut som Two Face. Det avskräckte dig inte från att fortsätta då? No way José! I den där åldern brukar det vara knepigt att ta sig ut till surfet. Var bodde du någonstans och hur fick du dina surffixar i Sverige? Jag växte upp i Nacka för fan! Där hade vi en pool och jag var jämt så jävla sugen på att surfa. Då kom jag på att man kunde lägga brädan vid poolkanten och sen springa och hoppa på den och göra en turn. Det gjorde jag sen varenda kväll efter skolan - direkt hem till brädan! Jag gav mig inte förrän jag hade satt mina 360-backside och frontside turns och kanske poppat en ollie. Det var många brädor som gick sönder på den tiden. De flesta dingarna kom från poolkanten. Jag kommer faktiskt inte ihåg den första gången jag surfade på riktigt i Sverige, men det var 2004. Farsan brukade skjutsa ut mig till Torö på helgerna. Jag har räknat ihop att jag har surfat Torö 19 gånger sedan dess. 
På Torö, sommar 2008. Foto: Petter Carlweitz
Kände du några andra surfare i början? Nej, ingen. De första jag kom i kontakt med var Nord-crewet 2005 på SM. Innan dess hade jag träffat en bunt på Rockaway-festen... dig, Klangpung, Okar den Kemiske och en del andra. Jag dampade runt och tog autografer av alla mina idoler från Kallsupen, så jävla coolt var det! Henio gjorde sin coola autograf med en våg och en gubbe på H:et. Jag sparade lappen i flera år tills vi fick en polsk städare som slängde bort alla våra papper. Vart gick den första surfresan utan familjen? När jag var 13 eller 14 drog jag till Kalifornien på språkresa i en månad och surfade en del, men den första resan med polare gick till Portugal. Jag, Charlie Malmquist och Axel och August Moberg. Vi bodde i Peniche och runkade runt i 3 veckor. Surfade mycket Baleal och hade det jävligt kul!  Du var snabb att hoppa på den växande tävlingstrenden inom svensk surfing. Ge oss en snabb resumé av ditt deltagande under den här tiden. Första tävlingen var SM 2005. Kom femma. Jakob ”Spettekaka” Andersson slog ut mig i semifinalen. John... "är det chill eller” Malmquist vann. John Malmquist - the man, Johnny Reggie vann! Första tävlingen utomlands var Junior VM 2006 med Freddie Meadows. Jag visste inte vad jag gjorde riktigt, men hade skitkul med alla andra surfare ändå. Hängde på stranden och tänkte inte så mycket på tävlingen egentligen. Sen kom jag 2:a i Gathering of the Tribes på västkusten. Niklas Malmquist vann med sin jävla Big Bertha-bräda som är typ 3 inches tjock! Så var jag med på Nord Challenge i Peniche och kom 3:a. Niklas körde fortfarande sin feta bräda som jag är fett irriterad på och Freddie vann. På EM i Anglet 2006 kom jag vidare i ett heat. Freddie surfade bäst även där. 
Sommarens största dag, Tim i fokus. Foto: Petter Carlweitz
Sen stack du iväg till Australien på ett utbytesprogram. Berätta! En vecka efter EM drog jag till Guldkusten och Burleigh Heads för att plugga och surfa. Första familjen jag bodde hos var rå-alkoholister, riktiga "bogans" som kollade på rugby, drack VB och somnade i soffan. Men jag fick surfa i alla fall. Körde mycket Burleigh varje dag efter skolan. Tränade mycket backhand där. Efter tre månaders helvete med den första familjen så bytte jag till en jävligt soft familj som bodde på en kulle i en koala park. Där fick jag en egen self containing flat under huset. Det blev en del tävlande där också, jag var med i Queensland State Trials. Kom vidare i ett heat, men alla var så jävla grymma surfare... de bara bajsade ut 360:s! Sen bytte du Oz mot Portugal? Ja, efter 10 månaders skola i Australien hade jag tröttnat. Efter en sväng tillbaka i Sverige hamnade jag på La Point Surfcamp i Ericeira. I Portugal blev jag övertygad om att stanna, så det blev att jag fortsatte mina studier där istället. Varje sommar bor jag på La Point, som även har blivit min sponsor. De har bra tränare också. Mika ”Geten” Lorenzo framförallt, en f.d. WQS-surfare som shapar mina brädor och tar mig till de där konstiga spotsen som bara locals får surfa. Han lär mig mycket grejer och ger mig många tips i surfet. Min coach heter Ruiz Sah, men jag kallar honom för ”Anglet” för han har bott i Frankrike. Han jobbar med mig 2 gånger i veckan. Säger åt mig vad jag ska göra, filmar och tar mig till alla tävlingarna. Jag spenderar nästan varenda helg hos honom. Sover över och kollar på surffilmer och sånt.  Det här är andra gången du spenderar en vinter i Costa Rica. Hur hamnade du här till att börja med? Jag träffade Backdoor-Göran och Peter Sahlberg på VM 2006 i Kalifornien och de berättade om Surfakademin och hur de skulle köra läger här i Costa Rica. Jag var sugen på att dra hit efter att ha sett Endless Summer 2 så jag frågade mamma och pappa om jag fick åka och de sa ok. Jag stannade i två veckor först och blev övertalad av grabbarna att stanna två till efter det. Vad händer framöver, har du ett fullspäckat schema under 2009? Ja, många tävlingar! Några i Sverige tror jag tyvärr inte att jag kommer kunna vara med i, om ingen sponsor är villig att ställa upp med flygbiljetter. Tävlingar i Portugal blir det i alla fall. Mellan 13 och 15 stycken. Hela Junior-touren och några tävlingar under Junior Pro. Sen Volcom QS tävlingarna, både i Portugal och Spanien. Sen är det ju EM på Jersey, om man får komma med dit. Förutom Freddie är du den enda svensken jag känner till som satsar på en karriär inom sporten. Ja, men det kommer ju ta ett tag, om man ens blir det. Det är därför jag vill göra de här Junior Pro-tävlingarna i Portugal och se hur det går. Jag surfar en hel del med Freddie här i Santa Teresa. Han är en stor kille i mina ögon. Det är han som ”keeps me going”. Han är liksom 21 år och har vart med om mycket mer saker än jag - och surfat längre. Det är alltid han man vill slå. När han sätter något trick på en våg vill jag göra samma sak. Han får mig att vara tävlingsinriktad och bara köra, köra, köra liksom! 
Ute och tränar på julens homebreak i Santa Teresa. Foto: Petter Carlweitz
Vad tycker du om den svenska surfscenen och hur den har utvecklats de senaste åren? Den har hunnit växa mycket sen jag började. Vi har ju till exempel fått 2 nya surftidningar under det senaste året. Sen finns det ju finns lite beefs här och där men det är väl så det ska vara i en sandlåda. Tävlingsmässigt är vi lite som the Jamaican bobsleigh team, men jag tror SSA gör så gott det går. Swedish Surf Tour var ett bra exempel på hur bra det kan vara. Jag hänger på Surfsverige varenda dag men skriver inte lika mycket som när jag var yngre. Då var jag så kaxig och hamnade lätt i bråk med folk när jag dampade loss. Nu läser jag mest och känner mig hemma där, men det är kul att kommentera när något roligt händer. Slutligen, har du några tips till svenska surfare som vill börja tävla mer? Ja - paddla! Vill du passa på och tacka någon, nu när du har chansen? Ja, MAMMA och PAPPA vill jag tacka stort! Utan dem skulle jag aldrig kunna göra det jag gör idag. Tack för pratstunden Tim och lycka till med karriären! |
