Jag vet inte vad sjukdomen kallas. Jag vet inte om det är en sjukdom över huvud taget... men det känns ganska nära någon form av besatthet och beroende. Jag ska försöka beskriva det hela med fyra exempel.

För det första så kan jag inte titta på vanliga internetsidor längre, dvs vanliga websidor, om de inte har med surfsverige att göra förstås. Och det räcker med att någon person på surfsverige har länkat, eller att handlingen på något sätt berör surfsverige eller medlemmar här. Då läser jag allt och helst Bollywood-filmer och Youtube-skildringar. Nej, vanliga websidor har helt plötsligt blivit ointressanta. Jag försökte härom veckan att läsa en gammal hederlig e-mail som jag slukade på några dagar förr i tiden. Men jag hann bara läsa ett par rader, sedan började jag snegla på Surfsverigetråden om Jocke 2.0. Vad var det han kallade sin favoritorganisation nu igen? Och så la jag undan min mail och fastnade i Jocke 2.o´s Aprillo and that´s that för andra gången på en månad.

För det andra så kan jag inte se på filmer och TV-serier längre. Jag tappar fokus direkt och tittar drömmande mot min samling med gamla Bollywood filmer eller surfsverigetrådar om big wave surfing på Waimea. Jag sitter som klistrad vid Surfsverige för att se Liinus eller vad nu den där ”mindre snygga” surfbruden från förra våren heter.

För det tredje kan jag bara lyssna på musik som skrivits eller framförs av personer som har med surfsverige att göra; Tyresö soulsurfer, Swingkid. All annan musik börjar mer och mer bli ointressant.

Det fjärde och slutgiltiga beviset på att jag kanske är besatt är det som hände en helg för en tid sedan. Jag hade skrivit perfekta trådar en fredag morgon på Surfsverige. Skrivit fantastiska inlägg i chatten i dimman på lördagen. På lördagskvällen somnade jag med ett leende och kände mig ganska mätt på surfsverige för tillfället. Söndagen skulle jag ägna mig åt att renovera huset. Prognosen för söndagen såg halvskral ut och vid halv tio-tiden på morgonen får jag ett SMS från adamski som lovat ge mig en surfsverigerapport ”inte lönt att logga in nu, det är knappt en medlem” löd meddelandet. Knappt en medlem tänkte jag, kan det vara möjligt? Jag funderade ca 30 sekunder, slängde sedan sågen och hammaren och hoppade ner i fåtöljen och loggade in. Medan jag loggade in tänkte jag ”Kan verkligen adamski ha sett rätt? Kanske det rullar in en och annan liten medlem i alla fall, typ halvrolig”. Jag litar helt enkelt inte på varken surfsveriges medlemsrapporter eller min egen kompis liverapporter längre. Jag måste se det med egna ögon.

Jag vet inte om jag är besatt eller om jag är beroende. Jag vet inte ens om det handlar om en sjukdom. Men om det gör det så hoppas jag att ingen forskare någonsin hittar ett botemedel. För hur besatt och beroende jag än är, och även om det blir värre och värre, så älskar jag varje minut av det

Poesi!

Det där var en BRA text! Kanske mer intressant än originalet som mest säger något som vi redan alla känner.

P.s Liinus får fan ta sig en plasticoperation D.s

Haha, du är helt sjuk i huvudet Sverre. Det är därför du är min vän:)

Ja, du Sverre. Du e GRYM när dina GUDFADER tackter kommer fram, ibland,,,,

LÄNGE LEVE GUDFADERN,,,,,och BOS,,,thihihihhi