Tjena jag har nu projektarbete i 3an på gymnasiet och då jag surfar tänkte jag kolla sambanden mellan vindstyrkan och våghöjden.
Jag tänkte kolla med alla här om ni har något tips jag skulle kunna fördjupa mig i, just nu jobbar jag med att bevisa en formel som jag läst om i en bok:
wave hight = 0,0162 x windspeed x fetch^0.5
Formeln hittade jag i boken Surf Science.
Så tips på fördjupning i ämnet och tips på väderstationer runt om Östersjön där jag kan få data ifrån!
Tacksam för svar!
Mvh Emil

Det var en annan som tidigare länkade till ett arbete om just det du tänker skriva om.

lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloa...&fileOId=2334340

Här har du data och statistik så det räcker och blir över. Kanske för ambitiöst för ett gymnasieprojekt men..

Du borde kanske kontakta SMHI och förklara att du har ett projektarbete, de har rådatafiler från massa år med bojmätningar i Östersjön men det kostar nog fett med $$$$ att få ut om du inte kanske kan referera till ett skolprojekt.
Eller har du tänkt verifiera modellerna med egna observationer?

Tack!! kan du länka igen, tror inte hela kom med! @pennywize
@ErikG Jag har faktiskt kontaktat smhi och förklarade för dem, men fick i gensvar ett drygt email där de hänvisade till havsbojen vid Huvudskär för våghöjden. Inte så mycket hjälp från dem alltså! Har även vart i kontakt med Finska meteorologiska institutet, men har dessvärre inte fått svar på mitt senaste email till dem.

Grattis för ett intressant projekt. Ögnade igenom pennywize länk. Om jag förstod rätt utgående från arbetet är perioden svår att förutse. Perioden är emmellertid intressant emedan den, inte våg höjden, berättar hur mycket kraft vågen har. Perioden är intressant också därför att den definierar vågfarten. Eftersom man numera kan följa med väderfenomen över hela östersjön kunde en effektiv period modell hjälpa oss att förutse när vågorna kommer till stranden. Jag vet inte hur mycket ett gymnasie projekt kräver, men en super förenklad modell kunde du göra såhär. Gå till ditt favorit bryt, anta att vinden slutar samtidigt över hela fetchen, vilket den verkar göra relativt ofta i norra Östersjön. Mät hur länge vågorna fortsätter pumpa in samtidigt som du mäter vågperioden med t.ex. 15 min mellanrum. Ju längre du väntar desstu mera borde vågperioden avta. distansen_till_stället_där_vågen_formas=k*perioden*tiden. Nu har dut två okända nummer men den ekvationen fixar du. Det nyttiga är att när du vet k kan du approximera när vågorna av en viss period börjar komma till ditt bryt. Orsaken att du inte kan anväda k=1.56 som t.ex. säkert återges i surfscience boken är att vågen saktas ner på mågna ställen förrän den kommer till ditt bryt. Kom ihåg du gör vissa antaganden som inte är sanna, t.ex. att vågorna formas i en punkt, och antagandet om att vinden slutar plötsligt. Men fastän du gör dessa antaganden är jag säker på att du kommer att ha en massa nytta av ditt k i fortsättningen. Annars k ändrar säkert också beroende på vågriktningen. Lycka till.

Perioden är inte svårare än våghöjden att förutse, det finns ju modeller på nätet över östersjön med period både för dyningar och våghöjden.

Hei ErkiG. Ifall du är en expert på område så ursäktar jag mina respektlösa motargument. Redan i abstraktet nämner skrivaren av texten bakom länken pennywize skickade att modellerna för vågperiod är osäkrare än t.ex. våghöjd. på sidan 25 i figur 27 ser man såvitt jag förstår att vågperiod modeller förklarar relativt lite varians jämfört med resultatena på sidan 24 figur 25. Sidan 34, figur 40 påvisar samma sak.

Oberoende av hur bra modellerna är så var min poäng att fastän du vet perioden vet du inte våg propagationshastigheten eftersom bottnets form påverkar den. Annars, sjukt intressant att vågmodellerna i Östresjön är relativt dåliga (se figur 40, modellerna förutspår med typ 70% säkerhet på sitt bästa). Det innebär att man med erfarenhet kan klå väder nördar när det gäller att förespå ett swell.

www4.ncsu.edu/eos/users/c/ceknowle/public/chapter10/part2.html

oceanworld.tamu.edu/resources/ocng_textbook/chapter16/chapter16_01.htm

oceanworld.tamu.edu/resources/ocng_textbook/chapter16/chapter16_05.htm

Glöm inte att den ekvationen som du skriver där antagligen förutsätter att vinden har blåst tillräckligt länge för att skapa "mogen sjö", och underskattar nog våghöjden om det blåst under säg 12 timmar. Hur lång tid det tar varierar mycket, och beror på en kombination av vindhastighet och fetch.

Jag är otroligt tacksam för alla era förslag och tips på förbättring och även alla dessa länkar! Det hjälper mig väldigt mycket! !

Helvete vad buggigt detta forum är...

Bobban skrev:
Hei ErkiG. Ifall du är en expert på område så ursäktar jag mina respektlösa motargument. Redan i abstraktet nämner skrivaren av texten bakom länken pennywize skickade att modellerna för vågperiod är osäkrare än t.ex. våghöjd. på sidan 25 i figur 27 ser man såvitt jag förstår att vågperiod modeller förklarar relativt lite varians jämfört med resultatena på sidan 24 figur 25. Sidan 34, figur 40 påvisar samma sak.

Oberoende av hur bra modellerna är så var min poäng att fastän du vet perioden vet du inte våg propagationshastigheten eftersom bottnets form påverkar den. Annars, sjukt intressant att vågmodellerna i Östresjön är relativt dåliga (se figur 40, modellerna förutspår med typ 70% säkerhet på sitt bästa). Det innebär att man med erfarenhet kan klå väder nördar när det gäller att förespå ett swell.

Mätvärdena för maxperioden hade för stor spridning inte snittvärdena.
Modellerna brukar stämma väl eller väl nog för tidspunkten då tex svallvågor kommer in eller när vågorna brukar nå maxhöjd.
Man kan också genom formlerna räkna ut vågornas hastighet, jag har provat det och prickat rätt på timmen när för vågor från norra Östersjön som rullat till norra Öland. Kanske en slump?
Idealet är ju alltid att kolla observationerna, min erfarenhet är att det oftast är själva timingen som felar mest.
Det där med att vågorna släpar i botten och bromsas ned finns det ju också tabeller för vid vilken period/våglängd de bromsas av ett visst djup.
Ute på östersjön har jag för mig det är djupt nog för att de vågor som bildas inte bromsas av djupen, men det var ett tag sen jag fördjupade mig i det här (på amatörnivå).
Västkusten är ju mycket grundare, åtminstone i stora delar av Kattegatt.